Jag drömde om pappa inatt, att han kom på besök.
Jag har drömt om honom nästan varje natt de senaste nätterna. När jag vaknade saknade jag honom jätte mycket.
Det är snart 2 år sedan jag såg honom senast, men det känns lite som att han bara är en dröm,
bara en underbar påhittad man som mamma har berättat om. Även om jag minns allt med honom så klart och tydligt.
Det är grymt att det blivit så, men jag tror att det är något psykiskt, för att jag ska kunna gå vidare i livet lättare.
Men om jag ska vara ärlig så får jag ännu panik lite nu som då, då jag tänker på honom, att jag aldrig får se honom igen.
Det känns som att jag bara vill gå och gå och gå, långt bort.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar